Category Archives: Sjuk

Snart så…

Jag vet inte riktigt hur jag lyckades men jag har varit sjuk – eller åtminstone inte helt frisk – en gång till. Som om det inte räckte med de två veckorna i mitten/slutet av augusti så åkte jag på det igen nu. Jag hade en sån där otäck känsla i kroppen bara. Musklerna värkte lite, näsan snorade lite och jag kände mig tröttare än vanligt på kvällarna.

Kanske har det att göra med Lillkillens dagisstart. Han åkte ju på det också menar jag, men frågan är ju om jag smittade honom eller om han smittade mig. Det gör i och för sig ingen skillnad. Kontentan av det hela var sjukdom, VAB och vila.

Lillkillen var feberfri igår, min näsa och mina muskler känns bättre så nu är vi snart på banan igen. Men det är snart en vecka sedan senaste träningspasset och det känns inte så bra inför Göteborg Marathon den 10 oktober att jag inte kan träna. Hade ju planerat snabbare kortdistanser ( < milen ) på luncherna och nåt långpass på helgerna. Hoppas på att i alla fall kunna ta ett pass imorgon eller på fredag på lunchen och jag hoppas verkligen på att helgen kan innehålla ett lite längre pass.

Snart så… snart är jag igång igen! Men oj vad tråkigt det är att inte kunna springa…

Äntligen igång igen

Innan jag idag på eftermiddagen gav mig ut på en kort runda på 4 km hade det hunnit bli drygt en vecka sedan senaste löprundan. Jag har varit sjuk igen, med konstiga känslor i muskler och leder och lite vanlig allmän snuva. Nu har jag känt mig bättre i några dagar så jag ville ge det en chans. Än så länge – det har gått en knapp timme sedan jag kom hem – känns det bra men känslan under kvällen och morgondagen får avgöra om jag egentligen är frisk eller inte…

Lite tur i oturen är det ju då att jag nu har publicerat boken. Det borde väl vara en nyhet som ingen i min närhet – eller någon bloggläsare – har lyckats missa. Det har tagit bort en del av det jobbiga med att inte kunna ge sig ut för att springa. Än så länge har jag bara hört positiva kommentarer om grejen i sin helhet och om de tre kapitel som finns att ladda ner som PDF.

Så nu är det bara att hålla tummarna! Både för att bokförsäljningen drar igång på allvar och för att jag ska få fortsätta vara frisk och kry så att Göteborg Marathon kan genomföras med bravur om en månad!

Sjuk igen – eller?

Sonen är sjuk – har feber och lite hosta.
Hustrun är sjuk – har halsont och ev. lite feber.
Jag är sjuk – eller är jag det?

Jag har en liten känsla i kroppen som jag inte gillar, men det är i stort sett allt. Jag känner inte av någon feber – har i och för sig inte tagit tempen – och halsen är mer eller mindre som vanligt. Ingen hosta, inget annat. Bara den där förbenade känslan i kroppen som säger att allt inte riktigt är som det ska. Musklerna känns lite mer än vanligt på nåt sätt. Lederna gör sig aningen påminda. Ja, ni vet säkert vad jag menar.

Hade inte hustrun och sonen varit sjuka så hade jag nog inte trott att det var nåt men med de båda sjuka vågar jag inte chansa och ge mig ut på träningspass. Om jag inte är sjuk så blir jag det väl efteråt när träningen temporärt sätter ner immunförsvaret 😉

Nåja, det kommer en vecka nästa vecka och en efter den igen. Bättre att passa på att ta det lugnt tills jag känner mig tipp-topp igen!

Gjorde också en ny omgång mandelbollar idag! De är riktigt goda, ganska nyttiga och räcker länge! Vad mer kan man önska av godissubstitut?

Nu kommer paniken

Mindre än en vecka kvar till Midnattsloppet och jag är fortfarande snuvig… paniken och frågorna kommer således krypande. Kommer jag bli frisk? Kommer jag orka göra ett bra lopp? Kommer jag bli sjuk igen efter loppet? Ska jag springa loppet ens? 6-timmarsloppet i Slottsskogen den 28/8 känns egentligen bra mycket viktigare än Midnattsloppet.

"Good shit"

"Good shit"

Vi får se är väl svaret på alla frågorna antar jag. All feber verkar vara borta i alla fall. Har lite snuva kvar i form av nåt mellanting mellan rinnsnuva och nästäppa. Säger bara Tack Apoteket för Otrivin Comp!

Men känner jag mig inte 100 på lördag så kommer jag inte att starta, det är en sak som är säker. Då tar jag hellre den helgen och så mycket som behövs av veckan efter för att vila inför mitt andra ultralopp, 6-timmars i samband med Spring för barnens skull.

Jag hoppas verkligen att det blir succe med hela välgörenhetsarrangemanget. Är du i trakterna av Göteborg mellan 28/8 och 6/9 så titta förbi Slottsskogen och gör ett par varv. Hyra av chip kostar 100:- om jag fattar sidan rätt och vinsten går till Drottning Silvias barnsjukhus och till ungdomsidrott och handikappidrott. A good cause helt enkelt!

Att vara sjuk är inte kul

Kände mig lite hängig på måndagskvällen innan jag gick och la mig. Tänkte inte så mycket mer på det men när jag vaknade igår morse kändes det som att jag hade svalt en arg igelkott samtidigt som näsan var helt igentäppt. Jag fattar inte varför alla virus och bakterier sätter sig på halsen hos (eller heter det i) mig…

Gårdagen var således totalt lugn sånär som på en handlingstur när hustrun kom hem från jobbet. Är kylen tom så måste man ju handla och eftersom jag är den ende i hushållet som har körkort så fick jag snällt följa med. I morse kändes det bättre. Rinnsnuvan är ersatt av snörvlingar och lite nästäppa och halsen känns bättre den också.

Jag hoppas verkligen att detta bara är ett tredagarsvirus eller vad det brukar kallas så att jag är bättre framåt helgen när vi ska hjälpa familjen Carling att flytta. JAG SKA KÖRA LASTBILEN! Wheeey, det var länge sedan och lastbilskörning är tokroligt!

Nu blir det kaffe och en liten chokladbit i soffan eftersom Lillkillen sover gott i sin säng. Gäller att vila när tid till vila ges, sedan är det bara på böckerna med Byggare Bob och filmerna med Dora Utforskaren igen! Men det är kul det med!

Välbehövlig vila

Hade tänkt ge mig ut på ett lagom snabbt 10k-pass igår men det var nåt som inte riktigt kändes bra. Jag var trött och kände mig lite nere så jag och frugan satte på en film medan Lillkillen sov. Det blev ”Seven pounds” med Will Smith och den kan jag verkligen rekommendera.

Idag känner jag mig fortfarande inte riktigt 100… Det är nåt som spökar i kroppen men jag tänker ta mig en välförtjänt vila. De senaste månaderna har jag höjt träningsdosen från ca 5-6 timmar i månaden till 15-20 timmar i månaden. Inte konstigt om kroppen vill vila lite.

Snuvad på Varvet? forts.

Redan igår vid lunchtid var min snuva betydligt bättre. Kan eventuellt ha berott på att jag kvällen innan tog en allergitablett mot pollenallergi?! Jag har de senaste åren känt av lite vad läkarvetenskapen kallar överkänslighet mot pollen, d.v.s. det är inte så illa att jag är allergisk men jag kan känna av det ibland.

Blandade pollen

Blandade pollen

Hittills i år har det gått hur bra som helst. Inga känningar och därför tänkte jag nog inte på att det kunde vara detta som kommit nu när jag blev snuvig. Men efter att frun i huset påmint mig tog jag en tablett och vips så blev det bättre.

Så där skulle man kunna tro att det är slut på eländet, eller? Tänk om det vore så bra ändå…

För någon vecka sedan fick jag ett bett på insidan av vänstervaden, några centimeter över fotknölen. Tänkte inte särskilt på det, det var väl en mygga eller nåt sånt antog jag. Men ju mer tid som gått desto mer har bettet kliat och det har dessutom blivit större. En ring, som när man kastar en sten i vattnet ungefär, har liksom spridit sig från bettets ”epicentrum” och var igår ca 6 cm i diameter (försökte fota det men det syntes inte på bilden, men ungefär så här).

Efter att ha pratat med svärmor som är sjuksköterska ringde jag till vårdcentralen och fick tid redan 30 minuter senare och doktorn var inte sen att konstatera att det troligtvis var ett fästingbett med borrelia som resultat och att jag skulle få penicillin. IGEN…

”Kan jag springa Varvet på lördag då?” frågade jag nervöst.
”Jo, det ska nog gå, men vi ska kolla i boken”, svarade doktorn och bläddrade febrilt i en jättestor bok.

Det visade sig att man kan springa och träna trots medicinering med Kåvepenin. TUR! För jag är ganska säker på att jag ska ställa mig på startlinjen på lördag i alla fall. Det blir ett bra sista långpass inför maran.

Snuvad på Varvet?

Vaknade upp i lördags och kände mig inte helt tillfreds med känslan i kroppen. Lilleman var snuvig hela förra veckan och jag tänkte att nu har väl jag också fått det då?!
Framåt eftermiddagen efter grillning och inmundigande av de grillade korvarna kändes det bättre så jag beslutade mig för att testa ett kortare träningspass på cykeln som precis fixats till. Så blev det och ca 25 minuter senare hade årets första 10 cykel-km avverkats i mestadels motvind. Gôtt!

Igår hade jag tänkt ta ett löppass på 20-30 minuter i bra fart men snuvan var värre än på lördagen när jag vaknade så det blev en dag helt i vilans tecken.

Frågan är ju nu bara:
Kommer jag bli tillräckligt bra tillräckligt fort för att starta på Varvet på lördag?

Jag vill inte upprepa det som antagligen hände i vintras, att jag startade träningen för tidigt efter en sjukdomsperiod och så drog jag på mig lunginflammation som ett resultat av detta. Skulle jag inte känna mig tillräckligt bra så vet jag att jag tjänar på att stanna hemma den dagen, årets stora mål är ändå Stockholm Marathon om knappa 3 veckor och Göteborg Marathon i oktober. Allt därutöver är bara bonus.