Category Archives: Sjuk

Sanningen framträder ur feberdimmorna

Förra veckan var alla i familjen sjuka. Lilla Ellen var först ut redan förrförra lördagen med feber och snuva, sen följde Hanna med nästäppa och på måndagen fick jag hem en Oskar med ont i halsen. Själv höll jag mig på benen fram till tisdag-onsdag när det först kom en liten irriterande hosta krypande och i dess fotspår en rejäl feber på ett par dagar. Toppnoteringen denna gången hamnade på 39,5 tror jag och det är inte kul med så hög feber när man är så till åren kommen som jag är.

Tur att det finns bra knark

Tur att det finns bra knark

Mycket Ipren blev det för att orka med mig själv och barn som blev friska snabbare än jag och Hanna. Och jag vet inte vad jag tycker om hostmedicin men hjälper det så hjälper det och funkar det inte så var det inte många kronor som blev kastade i sjön.

Men i feberdimmorna fick jag också en uppenbarelse: Det är löpare jag är mest, det är löpningen som är det roligaste. Hela resan med min satsning på Klassikern har varit fantastiskt kul men från och med nu kommer cykling, skidåkning och simning få stå tillbaka för löpningen. Jag tror att jag kan blir både snabbare och mer uthållig om jag tränar mer målinriktat med löpningen men med den tid jag har att lägga på träning, kanske max 5-6 timmar i veckan har jag svårt att bli så bra jag vill inom alla fyra konditionsgrenarna, hur roliga de än må vara. Men inget hindrar ju att jag ibland luftar cykeln eller våtdräkten ändå, för att få lite varierad träning, men fokus ska vara på löpningen framåt.

Nu ska jag bara sluta hosta och se hur/om jag tar mig igenom Paris Marathon om knappt två veckor. Det blir nog kul även om min initiala målsättning – att sätta nytt marathonpers – inte kommer gå att uppfylla.

Vågar jag?

Sist jag tränade något, överhuvudtaget, var den 22/11. ÖVER två veckor sedan. Så kan vi väl inte ha det? Jag gillar inte att vara sjuk. Jag gillar inte att inte träna…

Lördagen kommer innehålla målning av ett kök och golvläggning av ett sovrum. Troligtvis ganska fullt alltså. Dessutom fyller jag år! 34 stycken blir det…

Söndagen däremot är ganska tom. Sonen har gradering på sin taekwondo men det är ju bara en timme. Kanske skulle man våga sig på ett kortare träningspass? Komma igång igen så sakteliga?

Vågar jag?

Tillfrisknar så sakteliga

Huh, nu först orkar jag skriva nåt här… Som träningsnörd blir jag ju så himla ledsen när jag blir sjuk.

Det började förra lördagen, 10 dagar sedan alltså, med att jag på kvällen helt spontant kräktes och sedan fick jag hög feber som höll i sig till måndag kväll ungefär. Onsdag kväll kändes det som att torsdagen skulle jag nog kunna jobba, men då vaknade sonen med feber. Och som ensampappa är det inte så mycket att göra då. Vab it is liksom…

Framåt fredag så kändes sonen ganska frisk. Lite snuva och hosta kvar, men inte särskilt mycket. Men då började min feber komma tillbaka och varade hela långa helgen.

ursäkta franskan, men, JÄVLA SKIT

Nu är det bara snuva och lite lite hosta kvar av min sjuka och jag hoppas det snart ska vara över. Men då kommer det svåraste av allt, att inte börja träna för tidigt och för hårt. För då kommer skiten tillbaka som ett brev på posten.

Det lutar åt Lidingö

I lördags var jag med familj och vänner på Liseberg. Vädret var ungefär som det brukar vara i september i Göteborg; regn hängande i luften och kallt, knappt 10 grader kanske. Vi kom dit kl 13 och gick därifrån kl 2045 och min vana trogen så var jag kanske inte helt rätt klädd för evenemanget, så när jag vaknade med lite halsont på söndag var jag inte helt överraskad, men likafullt förbannad på mig själv.

Det blev en lugn söndag, med en tur till Plikta i Slottsskogen som dagens höjdpunkt, men måndag morgon kom och snoret forsade ur näsan som det brukar när jag blir förkyld.

Snorpapper är jag en storkonsument av vid snuva

Hur skulle det nu gå med min start i Lidingöloppet, och därmed min Klassiker? Allt fokus på att bli frisk igen och det snabbt. Sova mycket, dricka mycket vätska. Inte ta nån nässpray (för det brukar iofs underlätta men också förlänga) och leva sunt och bra. Lite orolig var jag, men efter ännu mer sömn och vätska var snorigheten bättre men då kom det en liten hosta istället.

Idag är hostan nästan helt borthostad. Snuvan är nästan helt borta. Näsan är bara lite skinnskavd efter allt snytande. Det lutar åt start i Lidingöloppet. Med 99% sannolikhet om jag inte blir sämre. Men så är också all fokus på det just nu, det blir troligtvis ingen träning, förutom promenader, innan dess. Det får bära eller brista och på det stora hela tror jag inte att min tid på LL blir varken bättre eller sämre av en veckas träningsstopp.

Sammanfattning, vecka 16

Ännu en vecka har gått och varför inte fortsätta traditionen att sammanfatta föregående vecka såhär på måndagen?

Träningsmässigt har veckan varit bra. Totalt nästan fem och en halv timme träning vilket är bra med tanke på att jag har haft sonen i veckan vilket gör dagarna lite inrutade och gör det svårt att komma ifrån till träning.

Träning vecka 16

Även tävlingsmässigt var det en vecka som jag sent kommer glömma då jag krossade mitt pers på halvmaran i lördags. Från 1:43:51 till 1:36:37! Så nöjd är jag med det.

Men måhända tog jag ut mig så mycket i tävlingen så jag blev sjuk på köpet, för nu sitter jag och snörvlar och nyser och har nog en aning feber. Förhoppningsvis snart på banan igen för mer träning och jobb och, tja, livet…

Viktkurvan efter 10 veckor med Viktväktarna

Viktmässigt inte en så lyckad vecka kanske?! Upp ett drygt kilo och jag vet med mig att jag har slarvat med min kost i veckan. Ändå ligger jag nu på 70,2 kg och mitt långsiktiga mål är att hålla mig runt 70, gärna under. Så det är ingen fara ännu, men lite skärpning i veckan som kommer nu.

Hjärt-liga tack

Jag vill bara här uttrycka mitt stora, genuina och hjärtliga tack till alla som hörde av sig via telefon, facebook och/eller twitter när jag låg inlagd på HIA på Östra Sjukhuset i Göteborg nu i helgen med förmodad hjärtsäcksinflammation.

Det är inte så kul att ligga där alldeles för sig själv, med flickvännen i Förenade Arabemiraten och föräldrar i Karlstad. Men det kom besök och det kom många hälsningar via olika media. Och de värmde otroligt. Tack!

Avslutar med en liten bildkavalkad 🙂

På akuten på Östra med syrgas

Looking good in that hospital shirt 🙂

Infart klar...

Funderar över hur långt skägget och mustaschen blivit

Har nu 8-9 såna här fina märken efter EKG-elektroder runt om hela torson

ÅTERIGEN: TACK!

Drygt 5 km och FRISK!

Härmed förklarar jag mig själv FRISK!

FRI från Borrelia!

  • Jag har inte haft ont på många dagar nu, varken i huvudet eller kroppen.
  • Jag har sprungit varannan dag i två veckor utan bakslag, kanske mycket p.g.a. låg intensitet.
  • Jag mår bättre, känner mig pigg!

BORRELIA IS NO MORE!

Dagens runda

Detta blev dagens runda, 5,35 km i maklig fart. Skönt och njutbart trots regn och blåst.

LGF-löpning

Långsam känsla

Kanske kan det uppröra nån, men jag kände mig verkligen som ett långsamtgående fordon när jag var ute och sprang 4 km idag på lunchen. I tisdags blev det knappt 5 km i ca 5:05-fart men med en rysligt dålig känsla efteråt. Och kroppen kändes inte alls bra dagen efter.

Idag fick kroppen bestämma farten och den landade på ca 5:30. Helt ok, men känslan var långsam. Riktigt långsam. Som att det skulle komma ett gäng rullstolar och köra om mig. Som att sniglarna skulle komma och hugga mig i hälsenorna.

Men jag måste låta det ta tid. Jag har varit sjuk i drygt 3 månader och inte kunnat träna ordentligt. Så är det. Det kommer ta lång tid att komma tillbaka. Att tro nåt annat är rent idiotiskt.

Det är tur att det är länge tills tävlingssäsongen startar 🙂