Monthly Archives: oktober 2015

You are browsing the site archives by month.

Problemet med löparjackor

Såhär års tycker jag att det ofta är svårt att klä sig bra när man går ut på ett löppass. Känns temperaturen bra i början av passet så är det ofta alldeles för varmt efter några kilometer, men samtidigt är det ju inte skönt att behöva frysa som en liten nakenhund i Sibirien när man väntar på att GPS-klockan ska hitta och låsa på satelliterna.

I förra veckan var jag inne på Bikester och kikade runt lite och såg att de hade ganska mycket olika tjockare tröjor eller löparjackor och jag fastnade speciellt för en från Asics som jag tyckte dels var snygg och dels verkade väldigt praktisk.

IMG_1170

Den har stora ventilationshål i armhålorna och skulle det bli varmare än man tänkt så går det lätt och snabbt att ta av ärmarna så att det blir en väst istället.

IMG_1173

Jag provade den för första gången i helgen när jag tillsammans med några vänner och bekanta var med och sprang Skutberget All-In i Karlstad och den mötte alla mina förväntningar. Visst, det var kallt att stå och vänta på start men sedan var den väldigt bekväm och höll en bra temperatur i nästan tre timmar.

Den har gott om fickor för telefoner, nycklar, pengar/kort eller energi. Möjligtvis hade det varit ännu bättre om den haft nån ryggficka också för att funka riktigt bra vid cykling också.

Men jag måste berömma Bikester för leveransen också. Trots att leveransen sker från Tyskland så hade jag jackan två dagar efter beställning. Så, hösten är räddad men risken är väl att tvättmaskinen får gå alldeles för ofta för att se till att denna jackan finns ren och nytvättat till varje löppass 🙂

Göteborg Marathon 2015

Förutsättningarna var optimala, eller ja, nån grad för kallt för mig kanske. Men ruskigt bra förutsättningar i alla fall. Solen sken mellan små moln, ca 10 grader varmt, nästan vindstilla. Jag var också ovanligt laddad för Göteborg Marathon. Det känns annars som den stora skillnaden mellan ett lopp på hemmaplan och ett borta; på hemmaplan är jag sällan lika laddad…

Jag anlände ganska tidigt till nummerlappsutdelningen och fick motta Svenska Marathonsällskapets prestationsnål för att ha sprungit under 3:30 i Oslo av Christer Svensson som är utmärkelseansvarig i sällskapet. Jag har också lovat att skriva en artikel om just detta lopp till tidningen Marathonlöparen så ni som läser den, håll ögonen öppna.

Prestationsnål för sub 3:30

Prestationsnål för sub 3:30

Sen drog jag mig till Slottsskogsvallen, bytte om, velade lite på klädsel och träffade lite folk från Lonesome Runners. Jag hann också värma upp och snacka med lite andra trevliga människor.

Fint väder, här på Slottsskogsvallen några minuter före start

Fint väder, här på Slottsskogsvallen några minuter före start

Klockan 11 gick starten och jag tyckte att jag höll igen men det gick ändå i 4:35-fart ungefär. Otroligt lätt löpning. Försökte sänka tempot och kom väl i alla fall upp/ner i 4:40 men där låg jag ganska stabilt. Vid vändningen efter en kvartsmara lyckades jag få några meters försprång på en tjej som jag sprungit tillsammans med länge som andades så konstigt, det var liksom ett irritationsmoment som jag var glad att bli av med.

Fortfarande ganska pigg i benen när jag passerade halvmaran vid varvningen på Slottsskogsvallen efter ungefär 1:38 nånting. Jag tänkte att det här kan bli riktigt bra om jag bara håller i det. Men direkt ut på andra varvet så kände jag att nåt hände. Det blev svårt att hålla ett tempo snabbare än 5 min/km men jag tänkte att håller jag ändå det tempot så blir det nåt bra här.

Lyckades hålla det tempot till vändningen efter drygt 31 km men sen kollapsade hela kroppen. Det började nog med att jag fick kramp under höger fot. Det har nog aldrig hänt tidigare och det var svårt att springa vettigt med. Sen kom krampkänningar i vaderna och på det också ett jobbigt håll i magen. Summa summarum så blev det mycket gång den sista milen även om jag försökte gå så snabbt jag kunde och springa så ofta jag kunde. Ibland höll det längre perioder, ibland kortare.

Ännu en medalj till samlingen

Ännu en medalj till samlingen

I mål sprang jag på 3:39:17 vilket jag ändå nu ett dygn efteråt är riktigt nöjd med, speciellt med tanke på att kroppen havererade så på den sista milen. Troligtvis hade jag också inte helt återhämtat mig från maran i Oslo för tre veckor sedan, jag brukar ju inte springa maror så tätt. Marathon #18 är således lagt till handlingarna och nu är det bara att ladda för Borås 6-timmars om fyra veckor.

Höst- och vinterplanen inledd

Jag hyser en förhoppning om att börja nosa lite på triathlon nästa vår/sommar. Jag vet inte om jag kommer gilla det men jag skulle vilja ge det ett riktigt försök i alla fall. En ny utmaning helt enkelt.

Triathlon

Min svagaste grej inom triathlon är utan tvekan simningen och därför är min plan att här under hösten se till att komma i bassängen minst en gång varannan vecka för att sedan när vintermörkret, snön och kylan kommer växla upp till förhoppningsvis minst en gång i veckan, kanske mer.

Cykeltekniken har jag nog någorlunda även om jag inte cyklat så mycket de senaste två åren så där måste jag ligga i när våren och värmen kommer tillbaka.

I onsdags fick jag i alla fall med mig grannen på ett första simpass och det gick fint och nu är planen att köra stående tid varannan onsdag året ut.

Och kanske, kanske anmäler jag mig till IRONMAN 70.3 Jönköping för att ha ett rejält mål att se fram emot.  2 km simning, 9 mil cykel och en halvmara på det borde väl vara lösbart den 10/7 2016?

Fem dagar till nästa mara

Det är kul att springa, det kanske de flesta som läser den här bloggen håller med om. Jag tycker dessutom att det är kul att springa långt, eller nja, jämför man med min kompis Niklas så är jag rena rama sprintern vad gäller distanser i alla fall, men marathon är kul och så även 6-timmars. Det är där mitt fokus ligger.

På lördag är det återigen dags för Göteborg Marathon, en mara på hemmaplan med alla fördelar och nackdelar det innebär. Fördelarna är såklart att det är nära att åka dit, behöver inga hotellnätter eller sånt. En av nackdelarna är att det är nära att åka hem. Hur kan det vara en nackdel? kanske nån undrar, jo på det sättet att OM jag har en av mina mentala dippar när jag är i närheten av Slottsskogsvallen för varvning så är det så otroligt lätt att gå av och åka hem…

goteborg_marathon_2015

Jag tror att det var det som hände förra året, när jag efter 23-24 km märkte att jag inte skulle sätta nåt PB så blev jag lite depp över det, dessutom kände jag mig inte helt ok, och bestämde mig för att bryta. Hade det varit nån annan mara så hade jag troligtvis åtminstone fullföljt och deppat över ett dåligt lopp efteråt.

Nya tag på lördag. Finns alla chanser till att sätta ett nytt PB på distansen för tredje gången i år om förutsättningarna är bra. Gärna drygt 10 grader, lite sol, inte för mycket vind och glada människor ute och hejar. Det löser vi va?

Passering 23 km (ungefär vid Marklandsgatan)

Passering 23 km (ungefär vid Marklandsgatan)

Bilden ovan är från Göteborg Marathon 2009 när jag satte pers på 4:22. Idag ligger perset på 3:28. En ok förbättring på 6 år. Då hade jag också lite mer hår 🙂