Nike Free 5.0

Efter min fotskada (eller överansträngning eller vad det kan ha varit) som jag drog på mig efter Borås 6-timmars i höstas och i den process som jag genomgått efter det med sjukgymnast m.m. kom jag fram till att jag behöver stärka upp mina fötter. Jag gör mina övningar som sjukgymnasten sa till mig att göra men kom också på att ett par flexibla skor, kanske tunna och med litet drop, skulle kunna hjälpa mig.

När jag satt och kollade på cyklar till sonen på Bikester, som har en stor cykelavdelning, råkade jag se att de hade Nike Free 5.0 till riktigt bra pris och jag slog till. Den 20:e februari hämtade jag ut dem och provade dem hemma. Jag beställde strl US9 och min första tanke var att jag kanske skulle ha beställt en halvstorlek mindre men efter att ha gått omkring i dem en stund kändes de riktigt bra. De har en rymlig tåbox precis som jag gillar och sitter riktigt bra runt foten.

IMG_0067

Rörelsefrihet åt alla håll

Grejen med Nike Free är just att de ska låta foten så jobba som den vill och inte styra foten lika mycket som en traditionell löparsko. Den kan vridas och vändas åt alla möjliga håll tack vare hur sulan är utformad med en massa skurna hexagoner. Just denna verison, 5.0, ligger på 252 gram och har en drop på 8 mm. Droppet är lika som mina New Balance 890 och en millimeter mindre än mina Asics DS Trainer 19 och vikten är lite tyngre än NB890 men lite lättare än DS Trainer . Jag tror att det blir bra, låta foten vänja sig vid friheten i rörelsen innan jag går på ett lägre drop.

I början ville jag sakta vänja mig vid skon. Jag hade den på jobbet och vid promenader, lite som en ”vanlig sko”, innan jag tog den i bruk som en löparsko. Efter en vecka var jag redo för att ta ut dem löparspåret.

Typiskt nog så regnade det men man kan som göteborgare inte låta regn eller vind stoppa träningen för då skulle det aldrig bli nån träning. Jag tänkte att den här skon kan nog passa bra för lite fart så planen var att ta lite uppjogg följt av ett kort tempopass och sen varva ner en stund.

Uppvärmd och redo för tempo på blöta gångbanor

Uppvärmd och redo för tempo på blöta gångbanor

Under uppvärmningen kände jag att skorna kändes annorlunda men inte på ett dåligt sätt. Stabiliteten i sidled kändes ganska direkt att den inte var likadan som i ett par vanliga skor. Ungefär 2 km uppjogg blev det och sen satte jag fart. I början kände jag inte nån större skillnad men när jag vant mig vid farten började jag känna efter lite mer och då kändes det att jag använde framfoten ganska annorlunda jämfört med vanliga skor, och stabiliteten såklart då.

Natten innan fick jag bara 3-4 timmars sömn eftersom dottern hade en av sina sällsynta dåliga nätter där hon vaknade strax efter ett och somnade vid fyra igen. Denna sömnbrist kändes tydligt; farten var svår att hålla och jag nöjde mig med två kilometer i fart och sen joggade jag ner två kilometer till.

Totalt blev det första passet drygt 6 km och det var nog ganska lagom. Jag får vänja mig vid skorna successivt men jag tror att de har potential att bli riktiga favoriter.

Jag har hört av andra att grus m.m. lätt fastnar under skon i tidigare modeller av Nike Free men detta verkar vara åtgärdat i min modell. Inte ett gruskorn trots rejält grusiga gångbanor.

Någon cykel blev det inte på Bikester, i alla fall inte än. Sonen är på jakt efter en 24″ cykel med fotbroms, 3-7 växlar och pakethållare. Har någon nåt tips så tas det tacksamt emot!

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Post Navigation