Monthly Archives: februari 2015

You are browsing the site archives by month.

Nike Free 5.0

Efter min fotskada (eller överansträngning eller vad det kan ha varit) som jag drog på mig efter Borås 6-timmars i höstas och i den process som jag genomgått efter det med sjukgymnast m.m. kom jag fram till att jag behöver stärka upp mina fötter. Jag gör mina övningar som sjukgymnasten sa till mig att göra men kom också på att ett par flexibla skor, kanske tunna och med litet drop, skulle kunna hjälpa mig.

När jag satt och kollade på cyklar till sonen på Bikester, som har en stor cykelavdelning, råkade jag se att de hade Nike Free 5.0 till riktigt bra pris och jag slog till. Read More →

Fyra i rad

Idag är det vila igen. Egentligen hade jag tänkt springa på lunchen idag men jag glömde tights hemma och det är lite kallt att springa i bara kalsongerna. Men inget ont som inte har nåt gott med sig…

Read More →

Varför Marabou? Varför?

Alltså jag är nästan lite arg på er Marabou. Här lanserar ni en underbart god choklad och nu är den slut. Och ja, jag visste hela tiden att det var en ”limited edition” men varför göra en limited edition av den bästa chokladkakan ni någonsin kommit på? Den var ju till och med bättre än den vanliga mjölkchokladen och den är ju grymt god den också. Men Nonstop-chokladkakan gick liksom inte att motstå hur mycket jag än försökte.

Så på ett sätt kanske jag ska vara glad att den inte finns att köpa längre? Mitt midjemått kanske håller sig stabilt, men frågan kvarstår. Varför kära Marabou gör ni såhär mot mig?

Hemska vilodag

Idag har jag vilodag. I alla fall från löpningen för efter ett långpass i söndags och två snabbdistanspass i måndags och igår tror jag att det kan vara behövligt. Egentligen känner jag mig inte så trött i ben och kropp men jag känner mig trött, bara trött och trött och trött. Så en dags vila är nog på sin plats. För visst är det så att kroppen läker sig självt och musklerna byggs upp under vilan efter träningen?

Men ack så tråkigt det är med vilodagar… Att ha det där löppasset att se fram emot hela dagen är skönt och motiverande på nåt sätt. Eller likväl när man har ett avklarat lunchpass i ryggen att vila sig på under eftermiddagen och kvällen. Den där sköna känslan i kropp och ben som påminner om att man har varit ute och svettats lite på vägarna och inte bara suttit framför datorn hela dagen för att sen ge sig hemåt, laga mat och till slut hamna framför teven.

Ikväll ska jag i alla fall köra mina 10 minuter rehabträning enligt ordination från sjukgymnasten. Ungefär varannan dag var hans ord och jag tar honom på orden. Varje dag hade blivit ett måste och därmed jobbigt mentalt men varannan dag är helt ok. Blir tredje gången nu ikväll och jag tror att jag blir bättre och bättre på att utföra övningarna, sen hoppas jag bara att jag blir starkare och därmed mindre skadebenägen av att utföra övningarna också.

Men visst är vilan jobbig?

Löpanalys hos sjukgymnasten

I samband med att jag fick min fot (eller fotled) tejpad häromveckan pratade sjukgymnasten om att han ville kolla på hur jag sprang och jag fick en tid för att komma igår på eftermiddagen. Jag gillar ”min” sjukgymnast Semir Facic. Han är f.d. basketspelare på rätt hög nivå och har jobbat som sjukgymnast och fysioterapeut åt Mjällby AIF och till skillnad från om jag gått till en läkare med foten så blev jag ju inte rekommenderad vila utan jag blev tejpad och näst intill beordrad löpning.

Igår fick jag i alla fall dra på mig shorts och skor och springa fram och tillbaka i en liten idrottshall som rehab-delen av Närhälsan Eriksberg använder. Han filmade mig när jag sprang och efteråt kollade vi på det och det visar sig att när jag sätter i höger fot så sjunker vänster höft ner ganska mycket, mycket mer än tvärtom i alla fall. På bilden nedan ser man tydligt hur vänster höft sjunker ner. Filmen är gjord med appen Ubersense som verkar grym för att analysera löpsteg m.m. Ska använda den mer själv också tror jag, om jag bara hittar nån som filmar.

Screenshot från Ubersense

Screenshot från Ubersense

Jag fick tre övningar att göra, har ingen aning om vad de heter, och efter att ha gått igenom dem för första gången idag så känner jag tydligt att det är svårare och tyngre att göra dem korrekt när jag har fokus på höger ben än när fokus ligger på vänster ben så jag hoppas att detta är början till att göra mig mer jämnstark på båda sidorna av kroppen.

Liktornen som var en vårta

För många år sedan, minst 6 i alla fall, fick jag en liten förhårdnad under den främre trampdynan på min vänsterfot. Några centimeter bakom ”tåfästet” och ungefär mitt emellan ringtåns och långtåns förlängning. Några månader senare, om jag minns rätt, dök det upp en till lite närmare tåfästet och efter ett tag försvann den första.

Efter ett tag besökte jag en fotvård och hon sa att det var en liktorn och jag skulle fila och smörja fötterna och det gjorde jag, och jag gick på behandlingar hos henne där hon grävde med skalpell och andra verktyg och visst, den blev bättre, mindre öm, men när jag slutade behandla så kom den tillbaka. Jag tror att jag liksom tröttnade och den senaste tiden har jag bara symptombehandlat den. Filat ibland och smörjt ibland.

För nån vecka sedan fick jag dock nog och tänkte att nu måste jag se till att få bort den där liktornen och jag bokade en tid hos Eriksbergs hälsoklinik som har en medicinsk fotvårdsterapeut. Efter någon minuts undersökning av min liktorn sa hon att hon trodde mer att det var en vårta och efter lite bildgooglande på vårtor under foten är jag ganska säker på att hon har rätt.

Vi har nu inlett en behandling som består av tre tillfället med två veckors mellanrum där vårtan skrapas och fryses. Därefter ska vårtan behandlas med skrapning och VårtFri var sjätte vecka (tror jag) till dess den är helt borta vilket kan ta ett tag då vårtor gärna växer inåt, p.g.a. belastningen de utsätts för, när man har dem under foten.

Tänk om jag tagit tag i detta och gått till en riktig fotvård på en gång för alla dessa år sedan, då hade det kanske aldrig blivit så allvarligt? Tänk så mycket obehag jag hade sluppit för även om det sällan gjort riktigt ont så har det ibland varit just obehagligt. Så ett råd från mig, uppsök hjälp på rätt ställe så snart som möjligt för att komma tillrätta med vad det än är som är konstigt eller fel med din kropp.

Bredd eller fokus?

En av anledningarna till att jag skriver den här bloggen är att jag är road av själva skrivandet. Att med ord få fram mitt budskap eller förmedla en känsla. Det är något som går att göra på många olika sätt och läsarupplevelsen kan bli väldigt annorlunda beroende på hur jag lägger upp texten och vilka ord jag väljer. Just det är intressant.

Men sanningen att säga så skrivs väl de flesta inlägg relativt snabbt och det är sällan jag ens läser igenom texten särskilt noggrant efteråt men då och då – men inte särskilt ofta – skriver jag artiklar till tidskrifter och sajter och då är jag mer noggrann med hur jag uttrycker mig. Jag har också en roman på mitt samvete, mer om den finns att läsa här, och en påbörjad barnbok ligger på hårddisken och väntar på att bli slutförd.

Mitt senast publicerade alster är en artikel om svårigheterna med att behålla fokus och spets samtidigt som man satsar på bredd. I mitt fall reflekterar jag över vad som hände med mina löparresultat när jag samtidigt försökte träna så bra som möjligt för En Svensk Klassiker. Artikeln heter just ”Bredd eller fokus?” och publicerades i Marathonlöparen nr 5 2014. Läs den gärna och har du synpunkter, beröm, kritik eller andra kommentarer så skriv gärna nåt så blir jag väldigt glad. Du hittar länk till den, och tidigare artiklar, på min artikelsida.

ML

Marathonlöparen är Svenska Marathonsällskapets medlemstidning

 

Springa 200 mil under 2015

2014 blev en ”all time high” vad gäller löpta kilometer. 1607 km mot tidigare årsbästa på 1238 km från 2012. Bortsett från mina mål för året så har jag en förhoppning om att nå 200 mil löpning under 2015. Det är en hög målsättning, det vet jag – det är ett snitt på nästan 5,5 km om dagen eller nästan 4 mil i veckan – men om jag ska nå mitt tidsmål på marathon och distansmål på 6-timmars så är det nog också den träningsmängden jag behöver.

Jag har knåpat ihop ett Excel-ark där jag dag för dag för in antal löpta kilometer och plottar detta i jämförelse med en farthållare som kommer pricka 2000 km den 31/12-2015. Som kuriosa har jag också fört in värden från 2014 i grafen så att jag kan se hur årets utveckling ter sig gentemot förra årets.

200mil2015_150206

Idag, utan att ha fört in dagens träning eftersom den inte blivit av än, ligger jag 20 km före schemat gentemot farthållaren och 137 km före var jag var vid den här tiden förra året. Då ska man dock ha i minnet att jag tränade en hel del skidåkning i januari och februari förra året eftersom jag åkte Vasaloppet.