Monthly Archives: augusti 2014

You are browsing the site archives by month.

Paris vs Mariestad

Det är kanske inte varje dag som Paris och Mariestad jämförs med varandra. Och det är inte heller det som är meningen med det här inlägget, inte att jämföra städerna, för vad är väl Eiffeltornet och Triumfbågen jämfört med Vänern och Torggrillen? Nej, jag tänkte mig på att försöka jämföra mina prestationer under dessa två marathonlopp.

Förutsättningarna var lite olika såklart; Paris var en månad efter Vasaloppet som jag fick bryta pga sjukdom och jag hade tränat ganska mycket skidor och få löppass under vintern. Inför Mariestad hade jag tränat vad jag själv tror är ganska inriktat mot just marathonsträckan. Paris var mycket folk men ändå inte trångt så det ska inte ha påverkat tiden och i Mariestad kunde jag lätt hålla vilket tempo jag ville förutom möjligtvis de första 400 meterna. Båda loppen känns ganska flacka så där är de jämförbara. Publikmässigt vinner såklart Paris där publiken var ute och ropade och hejade på alla. Läs gärna mitt inlägg om Paris Marathon för att få reda på mer om det underbara loppet.

Skärmavbild 2014-08-28 kl. 10.51.27

Ovan är mina kilometertider utritade i ett jämförande diagram mellan Paris och Mariestad. Man ser lätt såklart att jag går ut i ett högre tempo i Mariestad och man ser att i grunden är diagrammen ganska lika. Börjar på ett nivå, håller den lite mer än halva loppet och sen går det långsammare. Skillnaden som jag tar fasta på, och som jag tror är nyckeln till att det blir bättre och bättre, är att försämringen smög sig på långsammare i Mariestad än i Paris.

I Paris gick jag in i nån vägg vid 27-28 km ser det ut som och sen gick kilometrarna i drygt 6-fart. I Mariestad kände jag också av denna försämring vid ca 28 ser det ut som men det blir inte katastrofalt dåligt på en gång. Kilometertiderna blir successivt sämre för att landa på ca 6-fart runt 40 km.

Slutsatsen är att den träning jag gjort under sommaren fått fartkurvan på marathonsträckan att plattas ut lite. Inte helt, dit har jag en bit kvar, men lite. Förhoppningsvis kan jag fortsätta på samma väg och hålla 4:45-fart längre nästa gång, eller att toppen på kurvan, vid 40-41 km, inte sticker upp lika mycket.

Vad tror ni? Är analysen riktig? Och hur får jag en plattare fartkurva?

Skönt smärtsamt

Igår köpte sambon en skönt smärtsam present åt mig. Och nej, det var inte från nån erotisk butik utan en massageboll som jag ska massera mina ömma fötter med.

IMG_2880.JPG

Otroligt skönt och bättre än att ta nåt av barnens studsbollar även om det också fungerade.

Mariestads marathon 2014

Tävlingsmorgon. Det är nåt speciellt över det. En förväntan, en längtan att prestera men samtidigt en liten oro över att nåt ska gå fel. Så många timmar träning och nu är det bara en kort stund kvar tills det ska visa sig om man tränat rätt eller tänkt helt fel.

I lördags, dagen för Mariestads marathon, vaknade jag en liten stund före klockan trots att den ringde redan klockan 0615. Jag drog mig en liten stund men gick sen upp och åt en tallrik yoghurt. Två dubbla mackor, en med ägg och en med ost och skinka, hade jag redan gjort iordning kvällen innan för att käka i bilen på vägen tillsammans med en stor kopp kaffe och en flaska vatten. En bra frukost för ett marathonlopp kanske?

Några minuter efter nio var jag på plats i Mariestad och hämtade min nummerlapp och kunde i lugn och ro byta om och kleta på mig vaselin här och där  och jag kom till och med ihåg att tejpa bröstvårtorna. En uppvärmning på nån kilometer kostade jag på mig men min tanke var annars att de första kilometrarna på loppet fick tjäna som uppvärmning. Jag träffade några gamla bekanta och snart var det dags för start.

Dags för start

Dags för start

Jag hade tänkt att gå ut i 5-fart och försöka hålla det hela loppet. Det skulle ge mig en tid strax över 3:30 och då mitt pers inför loppet var 3:40:54 skulle jag ha lite marginal för att ända sätta ett pers. Farten i starten var högre än så. Jag plockade km på km i farter mellan 4:35 och 4:50 men det kändes så himla lätt så jag ville och kunde inte sakta ner.

Halvmaran passerade jag på ca 1:40 – dvs med ett snitt på 4:44 min/km – och det kändes fortfarande väldigt lätt. Men jag märkte att tempot blev lite långsammare och den 28:e kilometern var den första som var långsammare än 5-fart. Ingen fara på taket tänkte jag för det kändes fortfarande ganska lätt att hålla den farten.

Efter vätskekontrollen vid 35 km kändes det som att väggen kom med full kraft. Varje steg var en kamp och det kändes som att jag sprang olidligt långsamt. Som att jag nästan lika gärna kunde gå. Men jag fortsatte springa och nu i efterhand när jag ser tempot så var det väl tur för det gick ju ändå i 5:45-6:00-fart. Ganska ok för att vara sista kilometrarna på ett marathon.

När mål närmade sig kunde jag se att jag lätt skulle slå mitt gamla pers men att 3:30 inte var riktigt inom räckhåll. Att öka farten kändes nämligen helt uteslutet.

Mariestads marathon - tempograf

Mariestads marathon – tempograf

Klockan stannade på 3:31:39 vilket var personligt rekord med över 9 minuter.

Otroligt skönt att se att vårens och sommarens träning – som medvetet varit inriktad mot just marathondistansen – gett resultat.

Så ska det se ut

Jag är ju hemma och är föräldraledig nu så semester finns ju knappt men jag får väl ändå kalla den period som sambon hade semester som semester. Man är lite ur de vanliga rutinerna i alla fall och efter två veckor i Värmland hade vi en vecka kvar här i Göteborg. Värmlandsveckornas träning var väl sådär. Jag fick till några pass i alla fall och nåt var till och med riktigt bra och skönt.

v32

Vecka 32, årets sista semestervecka, kan summeras till att ha blivit en näst intill perfekt träningsvecka. Det började fint med ett ganska långt distanspass i bra fart följt av ett lugnare och kortare snackispass med grannen kvällen efter. Onsdagen blev löpvila men lite styrketräning hemma i vardagsrummet á la Paolo. Torsdagen bjöd återigen på löpning, denna gången intervaller och farten från intervallerna satt kvar på fredagens snabbdistans. Helgen fick innehålla ett styrkepass på lördagen och ett långpass på 24 km på söndagen. As I said; Näst intill perfekt. Ännu bättre om jag fått till mer styrka.

Detta var också sista tunga träningsveckan innan VSM på marathon i Mariestad om två veckor. Denna veckan blir lite lugnare och nästa vecka ännu lite lugnare. Så hoppas jag att jag gör mitt livs marathonlopp den 23/8.