Monthly Archives: januari 2014

You are browsing the site archives by month.

Läxan gjord

I fredags hade vi på Wipcore vår första lektion med simcoachen i vår simkurs. Tanken är att vi ska lära oss simma enligt tekniken Total Immersion som jag skrivit om tidigare här på bloggen. Vi börjar verkligen från början och tur är väl det för de flesta av oss – kanske alla – är verkligen nybörjare och behöver en bra grund att stå på, eller att simma på kanske.

Mot slutet av första lektionen gav vi oss på en övning som kallas Skate och ser ut ungefär såhär:

Mitt problem i fredags var att när jag vände upp huvudet för att andas så hade jag 20-30 cm vatten över munnen. Jag hade alltså jobbat mig nedåt under tiden jag simmade. Så läxan till imorgon var att öva på detta. Och idag på väg till jobbet åkte jag förbi Lundbybadet och simmade lite.

Det var enklare idag, dels för att det är grundare i bassängen så det är lättare att ”börja om” och dels för att det var lättare att känna att jag var kvar i vattenytan när jag inte hade badmössa på mig. Tror jag fick snits på det till slut och kunde nog göra en 25:a på varje sida ganska ok ändå. Sen passade jag på att simma några längder också och kände att jag fick ett jäkla tryck i simningen helt plötsligt.

Ser med spänning fram mot morgondagen och lektion nummer 2!

Wipcore goes swimming

Wipcore goes swimming

En fantastisk vintersporthelg

Det är inte så mycket vinter i Göteborg. I alla fall inte om man med vinter menar snö – vilket jag gör – men menar man kallt så är det helt ok. Några minusgrader och det finns ju trots allt några små ansamlingar av snö här och var. Så att få till en vintersporthelg i Göteborg är inte det enklaste, men vi lyckades. Låt mig ta er med…

Redan tidigt i veckan började sonen prata om skridskoåkning. Jag minns ärligt talat inte hur vi kom in på det, det spelar kanske mindre roll i sammanhanget. I lördags efter en sen frukost rullade i alla fall hela familjen mot Isdala, ishallen i Kortedala. Väl där möttes vi av beskedet att GP Pucken spelades där inne och allmänhetens åkning var inställd. Trist tyckte vi alla och sonen var nära ett sammanbrott… Vi lyckades hitta att isplanen på Heden var öppen för allmänheten och åkte dit istället.

Is på Heden

Skridskor mitt i stan

Eftersom jag inte åkt skridskor på lääänge och sonen inte kunde åka skridskor så fanns det faktiskt inga skridskor i vårt annars ganska välfyllda förråd av sportartiklar. Så vi hyrde och hittade bra grejer åt sonen och hyfsade åt mig. Sambon och dottern stod vid kanten och behövde inga grejer. Första tio minuterna var en ren uppförsbacke. Sonen trillade och trillade och trillade och var nära att ge upp, han ville hellre fika på läktaren. Som den hårda pappa jag är tvingade jag honom att fortsätta och efter ett tag gick det lite bättre och vi körde med en bock för att hålla balansen. Vi fikade också, men när isen ändå skulle spolas så åkte vi hem. Redan på väg till bilen framförde sonen sina önskemål om att återvända till isen redan dagen efter. Det är ju alltid lättast att ha sin egen utrustning. Då vet man att det man har finns och passar och funkar, och man lär sig att ta hand om utrustningen. Så vi bestämde att vi skulle åka till ”Snabb Sport & Byteshandel” och skaffa skridskor åt både mig och sonen. Behöver jag säga att sonen somnade gott den kvällen?

Snabb sport och byteshandel

Bra ställe med begagnad sportutrustning till bra pris

På söndag morgon lämnade jag resten av familjen hemma en stund och åkte till Skatås för lite längdskidåkning. Redan på lördagen öppnades skidspåret med konstsnö på en ca 1 km lång bana och jag tänkte att om jag är på plats tidigt så är det kanske inte så mycket folk i spåret, men oj så fel jag hade. Det var ganska mycket folk och eftersom det är enkelspår åt båda hållen finns det inget ställe för vettiga omkörningar. Sen är jag väl ”förstörd” efter några körningar i Borås men jag reagerade på att spåren var ganska dåliga också. Men, men, bättre än inget och det var skönt att få åka en mil strax under 5-tempo och känna att jag nästan fick hålla igen. Och ändå, med tanke på den ringa snömängden så är det bra att det ändå finns möjlighet till skidåkning så nära stan.

Spåren var sådär...

Spåren var sådär…

Efter skidåkningen var det av direkt hem, byta kläder och hämta sonen för nästa vintersport. Vi åkte och köpte utrustning, skridskor och hjälm – viktigt med blå hjälm med galler – och sen åkte vi skridskor tills vi knappt orkade stå. Vi tog en liten paus för kaffe, varm choklad och korv i bröd när de spolade om isen – det var f.ö. spännande att se för sonen – men annars var vi på isen hela tiden och hade hur kul som helst.

Fika medan Zambonin gör sitt

Fika medan Zambonin gör sitt

Och slutligen blev det såhär bra med sonens skridskoåkning. Och gnistan att fortsätta lära sig och åka mera finns där så jag tror det blir många timmar på isen under vintern.

Diagonalåkningen börjar funka

Igår var det ett underbart vinterväder här i västra delarna av Västra Götaland. Så efter att ha fått sovmorgon till strax efter åtta i alla fall – även om dottern såklart varit uppe på natten en stund – åt jag frukost i lugn och ro innan jag packade in mig i bilen med skidor och alla tillbehör för ännu en resa till Borås skidstadion. Lite trist för de som sköter spåren var att deras kortmaskin var trasig så de kunde inte ta betalt om man inte hade kontanter. Bra för mig iofs som sparade 70 kronor, men det är det faktiskt värt att kunna åka på bra spår.

Underbart med snö och skidåkning

Underbart med snö och skidåkning

Bra spår var det, i alla fall i början, men det var också väldigt mycket folk i spåret så i uppförsbackarna blev det mot slutet lite sönderåkt, mest av de som inte orkade diagonala uppför (växel 2) utan fick saxa (växel 1). Men det gjorde inte så mycket. Jag fick ändå till 25 km på ungefär två timmar vilket var bättre än jag hade trott. Och än bättre var att jag lärde mig lite mer om min utrustning; jag lärde mig att mina nya pjäxor är väldigt avancerade med massor av inställningsmöjligheter efter att jag fått skav av dem och tittade lite närmare. Och jag lärde mig att diagonalåka. På riktigt tror jag. Jag fick ganska bra fart både uppför och på platten med den växeln och viktöverföringen funkade och så även att verkligen glida på varje ”steg”. Klara framsteg i alla fall.

Mina skidskor - fischer rc7

Mina pjäxor – fischer rc7

En annan riktigt rolig grej var att alla verkligen samsades i spåret och det var skidåkare av alla möjliga nivåer där. Från t.ex. Erik Wickström som verkligen åker snabbt till ett par gubbar med relativt stora magar och jeans och ett gäng barn som hade kul de också. Och vad jag hörde så var ingen sådär bufflig och klagade eller krävde att nån skulle gå ur spår eller så. Alla var där på samma villkor och alla hade samma rätt till spåret. Skönt att se att man kan samsas. Och kidsen som var där och åkte var riktigt duktiga. Ska försöka få ut min egen son i veckan eller till helgen på en provtur, om han inte har växt ur skidorna han fick förra året.

Många varv blir det

Många varv blir det

Här ser man också periodiciteten i varven. Samma upp- och nedförsbackar kommer varje varv

Här ser man också periodiciteten i varven. Samma upp- och nedförsbackar kommer varje varv

Säsongspremiär för längdskidor

Äntligen stod skidlöparn i spåret, låt vara att det var ett konstsnöspår och bara 650 meter långt, men som jag har längtat efter detta. Nu när kylan krupit ner över till och med min sydvästra del av landet så har snökanonerna gått för fullt där de nu finns. Borås är ett av de ställena, närmare bestämt Borås skidstadion. När jag börjare åka snöade det inte men under tiden började det singla ner stora fina snöflingor, förutom den snö som snökanonerna sprutade ut vid sidan av banan.

Gryning i Borås

Nypistad gryning i Borås

När jag kom till Borås var skidorna redan klara sedan kvällen innan. Glidet hade jag redan fått på när jag lämnade in skidorna på Ski&Run och fästet fixade jag med ett lager grundvalla som värmdes in, därefter två lager blått och tre lager lila. Hoppade glatt på skidorna men hade inte tillstymmelse till fäste. Jag hade nog vallat för kallt och/eller för lite. Således till bilen och lägga på två lager orange och sen bet det bra. När jag gav mig efter 10 km började det släppa lite igen så snön var nog ganska aggressiv mot min valla, klister hade kanske varit bättre på ett sätt, men jag var nöjd ändå.

Precis som efter den första milen förra året är jag efter denna den första milen i år betydligt mindre nervös för Vasaloppet. Nu har jag testat utrustningen i alla fall; jag har ju nya skidor och nya skidskor/pjäxor.

10,16 km i 4:51-fart blev resultatet.

Mer blir det i helgen 🙂

Årssammanfattning 2013

Tiden går så snabbt och redan har två veckor av 2014 passerat. Således verkligen hög tid att sammanfatta förra året och börja tänka på mål och liknande för 2014.

Min totala träningstid – vilket är vad jag har beslutat mig för att koncentrera mig på – blev hela 210 timmar. En ökning med cirka 40 timmar jämfört med 2012. Som den nedanstående grafen visar så är tidsfördelningen på löpning och cykel ungefär lika, det har blivit ganska mycket skidor och en liten skvätt simning. Det enda som gått ner under 2013 jämfört med 2012 är gruppträning (såsom Bodypump, ViPR m.m.) och styrketräning. Så träningsmässigt är jag alltså nästan helt och hållet nöjd med år 2013, bättre hade det knappt kunnat bli.

Träningstid 2006-2013

Träningstid 2006-2013

Men oftast tränar man ju inte för tränandets skull. Det finns ju nån mening med att träna, som t.ex. att bli bättre, snabbare, starkare, smalare, snyggare, trevligare eller vad du nu vill. Mitt stora mål för året var att genomföra Vasaloppet och Vätternrundan och därmed fullborda min satsning på En Svensk Klassiker. Detta lyckades jag med och jag är otroligt stolt över att jag gjorde det. I övrigt har året varit ganska fritt från mål, förutom tidsmål på individuella lopp såklart. Jag lyckades ju sätta ett personbästa på halvmaran i Kungsbacka.

Nöjd!

Ska fundera någon dag till på vad jag har för mål med det hittills finfina året 2014. Återkommer om det…