Monthly Archives: april 2013

You are browsing the site archives by month.

Sammanfattning April 2013

Lite torr titel på detta bloggpasset men, vad fasen, det är ju en sammanfattning det handlar om så jag är så torr idag. April har varit en bra månad träningsmässigt. Mycket bra träning och framför allt har jag kommit igång med cyklingen ordentligt. Pollensäsongen är också igång men jag tycker att jag har det under kontroll. Efter löpning är jag snorig en stund men efter cykling känns det bra och vid träningsbrist är det också helt ok.

Löpning; 12 pass på totalt 102,3 km på 7:59:21
Cykel; 10 pass på totalt 378,1 km på 13:28:21
Simning; 1 pass på 1,3 km på 0:34:00

Aprils träningsfördelning tidsmässigt

Aprils träningsfördelning tidsmässigt

Med tanke på att Vätternrundan kommer om ungefär sex veckor så är det helt rätt fördelning på träningsformerna.

Den enda nedsidan av aprils träning är att det inte blivit ett enda besök på gymmet som alltså kostat mig närmare 500:- utan att jag fått nåt för det. Så antingen får jag skärpa mig eller avsluta mitt medlemskap kanske.

Om människors otacksamhet

Igår lanserades en sprillans ny version av träningssajten JOGG, eller egentligen nya versioner av alla familjemedlemmarna (TRI, CYKLA, SKID) och dessutom tillkom en ny familjemedlem i form av SVETTIG. Eftersom jag är delvis involverad i detta fortfarande efter att jag 2010-2011 jobbade med det på heltid vet jag vilket enormt jobb grabbarna och tjejerna lagt ner i detta. Och det blev bara så himla bra.

joggMen jag blir så trött på att läsa inlägg i forumet av folk som klagar på än det ena och än det andra. Såklart har alla rätt till sina åsikter men sajterna är gratis att använda. Vill du kan du bli stjärnmedlem för att stötta sajten en liten smula, men det är en symbolisk avgift på några hundralappar per år.

Visa istället lite tacksamhet för att ett helt gäng människor sliter för att ni ska ha nån vettig sajt att hänga på och diskutera löpning eller cykling eller vad som nu är er tekopp. För fan… Skärpning.

Konstruktiv kritik, absolut, men det är inte det majoriteten av inläggen handlar om.

Så, det var allt för den här gången.

 

Racereport – Kungsbackaloppet 2013

Som vanligt kommer Kungsbackaloppet på mig alldeles för fort och jag är helt oförberedd för loppet. Helt plötsligt är det bara dags liksom och jag har inte anmält mig, inte skaffat barnvakt och inte ens börjat fundera på mental laddning. Men, på nåt sätt brukar det ordna sig och så blev det även i år. Så i lördags stod jag med ca 200 andra löpare utanför Kungsmässan i Kungsbacka redo för stordåd.

Nummerlappen hämtad

Nummerlappen hämtad

I folkvimlet såg jag plötsligt min gode vän och f.d. kollega tillika chef Krister stå och vinka åt mig. Han var där för att jaga sin dröm att springa halvmaran snabbare är 1:24:24. Min målsättning var i sammanhanget blygsamma 1:35-1:40. Vintern och våren har ju fokuserats på skidåkning och cykel/spinning så det har ju varken blivit många snabba pass eller många långa pass löpning. Innan loppet hade jag inte sprungit över 11 km sedan Göteborg Marathon i oktober… Det kunde väl inte gå vägen detta va?

Starten gick jag jag sprang. Oj vad jag sprang. Det kändes att det gick fort men ändå hyfsat kontrollerat, men när 1:a kilometermarkeringen passerades på 4:06 fattade jag att det gick för fort. Jag saktade ner på tempot, men inte för mycket, och 2:a kilometern gick på 4:15, 3:e på 4:17 och sen kom jag ner i mer kontrollerad fart runt 4:25-4:30 där jag pinnade på. Det var såklart jobbigt och benen blev tröttare och tröttare men andningen funkade bra och jag intalade mig själv att ”det går bra, snart är det bara hälften kvar” och när hälften passerats så blev det istället ”det går bra, du ska ju ändå hela vägen tillbaka så du kan lika gärna springa fort”.

Någon kilometer här och där gick långsammare än 4:30 men jag började runt 13-14 km tro på en tid under 1:35 vilket skulle innebära personbästa. De sista tre kilometrarna valde jag att löpa blint. Jag tittade inte på klockan utan matade på så mycket jag hade och knäppte av klockan i mål på 1:34:12 vilken sedan blev en sekund till i officiell tid. Så det nya personbästat lyder 1:34:13, över minuter bättre än det förra.

Och detta utan att fokusera på löpträningen, eller kanske just därför?

Och just det, Krister klarade sitt mål också. Och på sin födelsedag. Tror det kan ha varit en av de bästa födelsedagspresenterna i år kanske?

Lycklig i mål i soligt Kungsbacka

Lycklig i mål i soligt Kungsbacka

Identitetskris – Löpare? Cyklist? Skidlöpare?

Först tänkte jag skriva att jag på lördag gör min tävlingsdebut för året – när jag springer halvmaran Kungsbackaloppet – men sen kom jag på att det är ju inte sant. Inte alls sant faktiskt. Jag har ju tävlat tre gånger hittills i år: Västgötaloppet, Huskvarna Ski Marathon och inte minst Vasaloppet.

Jag är liksom fortfarande så inställd på att jag är löpare att jag inte ser dessa som tävlingar, fast de i allra högsta grad är det.

Och jag får en liten klump i magen när jag ser min träningsdagbok som för året (fram till skrivande stund) bara innehåller 23 mil löpning. Jag tänker, har jag inte tränat mer? Hur ska detta gå? Men sen kollar jag total träningstid och ser 74 timmar hittills i år. Det är betydligt mer än samma tid förra året. Fast då hade jag precis lagt om träningen från mest löpfokuserad till Klassikerfokuserad.

Jag måste försöka – åtminstone temporärt – släppa att löpare är allt jag är. Jag är konditionsmotionär. Jag älskar att träna löpning. Skidåkningen gav mig mer och mer för varje mil jag körde. Det är en otroligt skön känsla att med cykeln attackera en backe och besegra den. Simningen ska jag ge ytterligare chanser i år, men öppet vatten är väldigt rofyllt.
Jag får inte längre mäta träning i löpta kilometer per månad.
Jag får mäta träningen i tid.
Värdera en timme löpning på samma sätt som en timme cykling.
Värdesätta en timme kvalitet på samma sätt som en timme ”junk miles”

Men det är inte lätt att ändra tankebanor och tankesätt. Jag lär kolla på summeringen av löpta kilometer många gånger till och chockeras över hur få jag har fått ihop. Men självinsikt är första vägen till tillfrisknande 🙂

Och vad som händer när Vätternrundan om några månader sätter punkt för min Klassikersatsning, det får vi se. Allt är möjligt, inget är otänkbart.

På lördag svidar jag upp i jogg.se-linne och springer halvmara

På lördag svidar jag upp i jogg.se-linne och springer halvmara

Blåsigt cykelpass med insikt

Igår satte jag mig på cykeln med målet att inte vara hemma igen förrän tidigast två timmar senare. Distansen och farten kändes mindre viktigt än tiden och det är ju nu ungefär två månader kvar till Vätternrundan så den träningen är prio ett för tillfället. Och det är ju kul att cykelträna också, det underlättar helt klart.

Körde hemifrån, över Göta Älv-bron och sedan Övre Husargatan upp mot Linnéplatsen för att där ta gamla Säröbanan söderut mot Hovås/Billdal men redan där bestämde jag mig för att inte ta den vägen hem igen. Alldeles för mycket vägarbeten och trångt och rödljus. Nåt annat skulle jag nog kunna hitta på. Men väl på cykelbanan gick det smidigt och bra. Riktigt jobbig motvind bara, men det ger ju bara bättre träningseffekt även om det är roligare att se höga farter på hastighetsmätaren.

När jag kom till Billdal hade jag varit ute i lite mindre än en timme och bara kört 22 km så jag fortsatte söderut till Snipen och vidare till Kullaviks hamn. Väl framme där tog vägen slut och det var ganska passande då jag där var uppe i drygt 28 km och precis hade passerat en timmes körning.

Vid vändning i Kullavik

Vid vändning i Kullavik

Tog mig tre minuters vila och beundrade utsikten fast jag hela tiden var rädd för att jag, hjälmen eller kanske t.o.m. cykeln skulle blåsa bort. Här nere vid havet var det riktigt blåsigt.

På hemvägen hade jag lite mer medvind och lite mindre motvind men när distansen närmade sig 45-50 kilometer började det ta emot rejält. Men lite pannben så övervann jag det och tog vägen över Kungsladugård, längs älvens sydsida och sedan järnvägsbron vid Marieholm hem. Det blev lite längre men det gjorde ju inget.

60,2 km stannade klockan på med tiden 2:12:31 vilket gav en snitthastighet på 27,3 km/h. Helt ok för att vara en solokörning från start till mål.

Men insikten då? Jo, här kommer den:
När jag springer så försöker jag ofta att hälsa på mötande löpare och skulle jag råka springa om nån så säger jag nästan alltid ”Hej”. Väldigt sällan hälsar nån tillbaka. Och att nån annan tar initiativet och hälsar på mig, det händer nästan aldrig.
Igår på cykelturen märkte jag att cyklister hälsar på varandra mycket mer än löpare. Jag hälsade nog på nästan alla cyklister jag mötte, alltså de som motionscyklade med riktiga racercyklar, och det var nästan lika ofta den mötande som tog initiativet som jag.

Så insikten: cyklister hälsar mer på varandra 🙂

 

Trött löpning som blev helt rätt

Igår vaknade jag 01:45. Inte frivilligt såklart, eller jo, det var det faktiskt. Lite nattjobb på jobbet som jag skulle vara med på. Sätta mig in i saker, lära mig lite och förstå. Sånt man gör på jobbet helt enkelt. Jobbdagen slutade nångång vid 15-tiden men på bussen hem var jag ändå relativt pigg.

Jag bestämde mig för att utan fördröjning byta om och ge mig ut och springa när jag kom hem. Inte sätta på teven, inte sätta mig med tidningen utan bara rakt av, dumpa väskan på hallgolvet, byta om och ge mig ut. Minsta fördröjning skulle lätt bli så att jag blev sittande hela kvällen.

Jag kom ut – och jag segrade… Fokus var hela rundan på att ha det riktigt skönt. Inte pressa mig allt för mycket utan njuta av att vara ute och springa i solen efter en 13-timmars arbetsdag. Ändå landade snittfarten på precis över 5 min/km och det var himmelskt att efter en yoghurtsmoothie och en dusch sjunka ner i soffan i lugn och ro med en liten påse smågodis och bara andas. Det tog ju inte många minuter förrän jag slumrade till och sov kanske 10-15 minuter sittande där i soffan, men det var helt lagom. Inte så mycket så att jag hade svårt att somna på kvällen men inte heller för lite för jag höll mig med lätthet vaken till vanliga ”läggdags” nångång mellan 22 och 23.

Loka likes old school

Idag testade jag LOKAs bubbelvatten med smak av Chocolate Shake och dra mig baklänges på en liten vagn vad gott. Måste nog snarast testa alla andra smaker i serien ”Loka likes old school”.

Photo 2013-04-05 02.37.25 emDet smakar liksom precis som en chokladmilkshake fast såklart att konsistensen är som vatten istället för som milkshake. Ja, otroligt positivt överraskad blev jag. Kan bli mitt gift under våren/sommaren detta 🙂

 

Säsongsbästa på milen

Vilket vårväder Göteborg bjöd på idag. Strålande solsken från en klarblå himmel och knappa 10 grader varmt. Som gjort för ett träningspass ute i det fria och nu när vinterkläderna (träningskläder menar jag då alltså) är borta och ett minne blott så blir jag som en kalv på grönbete.

kalvOch som just denna kalv galopperade jag på och kom tillbaka till kontoret en mil senare på för säsongen finfina 44:51. Säsongsbästa på distansten och förhoppningsvis ett tempo jag kan hålla över dubbla distansen (och lite till) om någon månad när Göteborgsvarvet ska springas.

Men den här jäkla pollenallergin – eller vad det nu är – kan jag gärna slippa. Blir till att gå förbi närmaste apotek och bunkra upp meducin senare.